Studier som kopplar astma till kronisk hyperventilering
I den högt ansedda tidskriften Thorax (1) publicerades en studie för att avgöra vad som händer med luftvägsmotstånd vid förändring av koldioxidnivån i lungorna. Sammantaget innehöll studien 45 försökspersoner, 15 friska och 30 med astma. Det konstaterades att en ökning av koldioxiden resulterade i en betydande minskning av luftvägsmotståndet i både normala och astmatiska försökspersoner. Detta betyder helt enkelt att en ökning av koldioxiden i lungorna leder till att luftvägarna blir mindre trånga, vilket resulterar i en minskning av astmasymtom..
I en annan artikel med titeln ”The mechanism of bronchoconstriction due to hypocapnia in man”(2) skriver Sterling att förlust av koldioxid, på grund av frivillig hyperventilation ökar luftmotståndet. När försökspersonerna sedan fick andas in luft med 5% koldioxid förhindrades sammandragningarna i luftrören, vilket visar att konstriktionen orsakats av koldioxidförlust.
I artikel ”Hyperventilation syndrome och Asthma”, noterar författaren Demeter att hyperventilation, vare sig spontan eller ansträngningsutlöst, är en känd orsak till astma. (3) Hans studie visar att ett stort antal patienter med hyperventileringssyndrom också hade astma och att behandling med luftrörsvidgande läkemedel också visade sig vara mycket effektiv för att minska symtomen. Artikeln redovisar bekanta symtom för astmatiker såsom tryck över bröstet, dyspné (andningssvårigheter), hjärtklappning, yrsel som symtom på hyperventilering. Detta är ytterligare sammanlänkande tecken mellan hyperventilation och astma.
Det diskuteras i ” Demonstration and treatment of hyperventilation causing asthma” (4) att det är möjligt att den direkta kopplingen mellan hyperventilation och astma har förbisetts. De visar även att hyperventilation leder till kalla luftvägar vilket orsakar sammandragningar av luftvägarna hos sårbara individer.
Långvarig felaktig andning orsakar astma
Under normala omständigheter är kortvarig hyperventilering inga svårigheter för kroppen att klara av. Vid denna situation känner andningscentrumet i hjärnstammen av minskningen av koldioxid och därmed minskar automatiskt eller stoppar andningsprocessen för att kunna återställa de förinställda nivåerna av koldioxid. Kortsiktig hyperventilering är därför under normala omständigheter snabbt åtgärdat.
Men om andningen är stor dvs. mer än 4-6L/min i vila under en längre tid så sker fysiologiska förändringar i kroppen vilket resulterar i att hyperventilationen bli ett permanent tillstånd. Forskaren Dementer stödjer detta när han fastslår att fortgående hyperventilering (mer än 24 timmar) ser ut att öka känsligheten i hjärnan för koldioxid vilket leder till ytterligare hyperventilering. Resultatet av detta blir att hyperventileringen blir kronisk dvs. även när den primära orsaken till ökad andning är borttagen så fortsätter vi att andas för mycket. Detta mönster kan oftast bara brytas med hjälp av medvetenhet om andningen, andningsträning samt korrigerande av livsstilsfaktorer som påverkar andningen.
Om en genetisk predisposition för astma finns så är det stor sannolikhet, efter en längre tid av hyperventilering, att astma utvecklas. Professor Buteyko såg astma som ett försvar som kroppen sätter in när koncentrationen av koldioxid i lungorna sjunker under en hälsosam nivå. Effekten av låg procent koldioxid är bl.a. minskad syresättning och blodcirkulation av samtliga vitala organ. Forskningen visar att en sänkning av koldioxiden med 1mmHg i kroppen ger 2% mindre blodflöde i hjärnan. (Hauge et al 1980) De naturliga nivån koldioxid är 40mmHg men koncentrationer runt 30mmHg är mycket vanligt i samband med kronisk hyperventilering och detta ger därmed 20% minskad syresättning till hjärnan. Nixon visade 1993 att en enda gäspning eller suck kan vara tillräckligt för att få symtom hos patienter med kronisk hyperventilering. Samtidigt har det visats att endast en gäspning eller suck var sjunde minut är tillräckligt för att det skall förekomma en hyperventilering, även om man andas lugnt däremellan.
Med tanke på den försämrade syresättnigen och blodcirkulationen i kroppens viktigaste organ vid hyperventilering är frågan om astma som första försvarsåtgärd mycket rimlig. Kan det vara så att astma enbart är ett försvar mot långvariga stora förluster av koldioxid?
Astma- enbart ett försvar mot förlust av koldioxid?
Professor Buteyko ansåg att symtomen vid astma definitivt var en försvarsåtgärd mot ökad förlust av koldioxid. Han ansåg att nivån av koldioxid upp till den medicinska normen var mycket hälsosamt och att kroppen försöker korrigera förlusten av koldioxid genom att minska luftvägarnas storlek. Vid denna åtgärd uppstår det vi kallar för astma. Genetik för denna försvarsmekanism avgör om hyperventilering kommer ge upphov till astmasymtom eller inte. Intressant är att innan 1900-talet levde astmatiker längre än resten av populationen och dödlighet av astma förekom inte. Buteyko noterade att::
” Having asthma generally meant having a long life free from many diseases, but nobody could explain why asthma prevented other diseases or why asthmatics lived longer than other people” .
Skillnaden då var att det inte fanns några mediciner, sedan medicinering av astma påbörjats så förändras kroppens naturliga försvar.